Green line tour

Veckan som har varit har Tindras farmor varit här.
Hon åkte hem igårkväll med Norweigan. '
I söndags gjorde vi en utflykt till en liten bergsby som heter Kakopetria.
Gammal bevarad by.
Vi var inne i en riktigt gammal kyrka, sedan gick vi på den lilla gågatan i byn, åt en stor lunch på en av restaurangerna där. Vi fick så mycket mat.

Vädret har vänt denna vecka, värmen har verkligen kommit, runt 25-28 grader på dagarna och mycket varmare kvällar.
Har suttit ute flera kvällar. Tyvärr har myggen också kommit.
De kommer i samband med väderförändring. Helen har fått många myggbett.
I poolen är det 24 grader, så Helen och Tindra har badat de sista dagarna.
Ja Rickard har också tagit sig ett dopp eller två...men inte jag...ännu.

Under veckan har vi varit i gamla stan, governors beach, plus sea, gått på stranden med mera.
I fredags hade jag inplanerat en tur med svenska föreningen.
The green line tour. Vilken Helen snällt nog också fick följa med på.
Denna touren gör dom aldrig annars, bara för ambassadörer och diplomater så var jättekul att vi fick möjligheten att se detta.

Med Green line tour menas att vi fick gå in i buffertzonen mellan den turkiska och den grekiska sidan i Nicosia.
I buffertzonen är det FN som håller ställningarna mellan de båda sidorna.
Skulle inte FN finnas där skulle sannolikt oroligheterna starta igen....
Overkligt ändå att mitt inne i Nicosia finns en del, en ganska stor del som är inhägnad, helt, tyst, öde, orört, många minnen från krig.
På ena sidan står de turkiska soldaterna med sina k-pistar och på andra sidan står de grekiska soldaterna. På vissa ställen stod de inte långt ifrån varnadra.
FN soldaten som visade oss runt berättade en hel del historier hur de båda sidorna hade retat varandra osv. Mycket intressant.
Husen stod kvar, slitna, förstörda, massvis med kulhål, sandsäckar i fönstren.
Minnen från en annnan tid, men egentligen inte så länge sedan.
Vi fick inte ta kort, endast på två ställen. Ett ställe var på ett gammalt kafé som hade många olika historier att berätta. Där inne fanns allt kvar, kastruller på spisen osv.
Det var mycket intressant, spännande men ändå lite skrämmande att denna zon finns.
Helt öde, medan livet går vidare på som vanligt på båda sidor utanför zonen. Har ett par bilder därifrån lägger upp dem senare.

Igår var jag med Tindra på ett kalas. Hon fick en inbjudan från Natalie på hennes dagis.
Natalie går inte i Tindras klass. Vet inte varför T var bjuden men tydligen var det många från Stellas kids som var bjudna, vilket dom ofta gör här.
Det var dock inte många från dagis som kom, endast fyra stycken vad jag vet om.
När vi kom dit hade inte födelsedagsbarnet kommit ännu?? Mamman var där, men inte Natalie.

Tindra hittade snabbt sin dagiskompis Margarita, de sprang runt och lekte.
Margarita kändes lite mer vild än tam och Tindra hängde på. T ramlade fyra gånger under kalasets gång... I alla fall, Natalie kom och hennes mamma kom fram med henne till Tindra.
Jag sa till T, titta Tindra där är Natalie. Tindra sa: Nääää, det där är inte Natalie. Jag sa: Jo det är Natalie. Tindra sa : Nä
Som tur var sa hon detta på svenska så mamman förstod inte.
Visade sig senare att det finns två Natalie på dagis, Tindra trodde att det var den "stora" Natalie som skulle ha kalas.....så mycket känner dom varandra.
Jag pratade med en annan mamma från dagis som inte heller förstod varför de var bjudna.
Det är ju jättesnällt att man blir bjuden förstås, men ändå. Det var många som var bjudna från dagis men inte många som kom...kanske för att de inte känner Natalie, jag vet inte.
Mamman är danslärare, så kalaset var på hennes skola.
Det var många barn så det var lite halvgalet, det var ingen planerad aktivitet. Barnen sprang bara omkring bland ballongerna i timmar. Mamman var jättetrevlig det ska sägas.
Mat fanns det också i mängder. Vi tackade för oss efter ca 2,5 timmar, då kändes det som att det var dags att åka hem.

Idag ska vi på kalas igen. Till våra danska vänner. Deras minsta dotter fyller 3 år.
Deras äldsta Olivia är i samma ålder som Tindra.