Tysk tradition

Känns ganska skönt att den här helgen snart är över.
Natten mellan torsdag till fredag kramade jag toalettstolen...not so fun..sen kom feber efter det.
De sa på Tindras förskola att det går magsjuka i Limassol...den var väl det jag fick.
Däckad hela fredagen, lite jobbigt när man har en treåring hemma på eftermiddagen.
Jag var en tråkig mamma, det blev mycket tv tittande. Hon var så uttråkad så hon somnade i soffan vid femtiden och vaknade halv sju....så det blev en lång kväll med en pigg fröken Svenson och en trött mrs Svenson. Jag låg i sängen och hon lekte i och utanför sängen.
Rickard hade åtaganden på kvällen som vi också skulle hängt med på, men det blev ju inget för mig såklart.

Lördagen var man ganska sliten, ont i kroppen, ja herreguuud det tar en dag att bara ta igen sig numera. Rickard hade en hel del jobb, jobb och åter jobb. Jag tog mig en powernap senare på eftermiddagen då Rickard och Tindra tog en tur till Marinan som ligger här i närheten.

Lördagskväll skulle vi gått på 40-års fest, Xenias man fyllde 40.
Det blev bara Rickard som gick då jag inte var riktigt "fit for fight". 
Festen började klockan nio på en lokal på ett hotell.
Det hade varit mycket dans, sång, karaoke, riktig fart på det hela.
Det var synd att jag inte var där och fick visa mina sångkunskaper....moahaha.

Söndag och Rickardo har jobbat, kors i taket;)
Jag känner mig på G igen.
Vi tog en snabb lunch på en restaurang vid havet, Blueberry (Plus Sea som vi brukar gå till har stängt för säsongen).
Nu sitter Rickard på plan på väg till Finland.
Tindra och jag var vid havet på eftermiddagen där vi av en slump träffade Marlene och hennes familj.
De skulle vidare för att fira Sankt Martins day. Något de firar i Tyskland och Österrike ( ni får läsa på själva om det om ni är nyfikna).
Vi följde med dem på detta. Vi gick med lyktor på stranden och sjöng tyska sånger.
Det är tyska kyrkan som anordnar så det var ju bara tyskar och österrikare där men det var trevligt att få vara med på deras tradition.
Tindra var dock såååå trött. Det hela blev inte bättre av att det var en som hade med sig en hund som var lös som sprang omkring, så när den kom förbi Tindra blev hon rädd förstås.
Det slutade med att jag fick gå och bära på henne hela vägen.

Anyway,  Vielen Dank fur die Einladung Margot,es hat spass gemacht, einen teil von St: Martins Day werden.
(Tack också Google översättning)

Stackars Tindra har även fått en massa myggbett igen. Jag har inte sett några mygg.
Hon var ute en kort stund igårkväll, hon måste ha fått dem då, myggen gillar verkligen Tindra.
Hon kliade sig frenetiskt under den här lilla tillställningen, skulle börja ta av sig strumpor och skor för att klia. Då kände jag att det var dags att åka hem. Hon slocknade två minuter efter att vi satt oss i bilen.

Lite annat smått och gott som har hänt:

Tindra har nu varit utan napp i tre veckor och det har gått mycket bättre än väntat. Hon bestämde att hon skulle "skicka" dom till sin lilla kusin Linneá. Hon tyckte det var jättekul att lägga ner dem i kuvert och skicka dem, men när hon väl förstod att de var borta då blev hon ledsen. Men sen har det gått jättebra. Jag vill ha min napp säger hon ibland, men inget mer.
Hon skulle få något när hon slutat med nappen.
Det var den här rosa gitarren hon valde.

Den här veckan har även Tindra och jag blivit cyprioter...kanske inte riktigt men vi är i alla fall skrivna här. Lever inte längre i Ingemansland.
Det var en ny upplevelse att gå till Immigration Department.
Man måste gå dit för att stå i kö för att sen få en tid.
Vi fick hjälp med allt det där, vad vi skulle ha med oss osv.
Det var en man där som stod i kö åt oss.
Det finns de som har det som jobb. Klockan nio skulle vi vara där. Klockan åtta ringde han och sa att vi hade fått en tid halv nio. Det var bara att slänga sig in i bilen och åka.
Rickard är redan skriven här men han följde också med.

The Immigration department låg i ett gammalt hus på en grustomt, på nedre plan låg en gammal Electroluxbutik. det stod inga skyltar någonstans.
Den enda skylt som stod var i trappuppgången (smal stentrappa), det var ett dataskrivet A4papper där det stod att  immigration department var uppåt.
In i ett gulvitt rum med något som liknade en reception där folk stod i kö, andra satt på stolar längs väggen och väntade. 
Vi kom precis i tid och nu efter lite strul med papper och pass hit och dit så är vi "cyprioter".



Beviset på att jag är skriven här.